Nu ska jag äntligen sätta igång med gymmandet igen och börja äta bättre! 

Vila och pizza (så har min sommar sett ut i stora drag haha) i all ära men i längden mår kropp och sinne inte bra av mycket fet mat och nada motion. Dock är det sånt man får och bör unna sig ibland tycker jag. 

Om man till exempel har mått lite dåligt ett tag som jag har gjort, med mycket som händer runt om, så orkar man inte bry sig och det är helt okej. Men man behöver självfallet inte en anledning heller till att "fuska" med gymmandet eller ätandet. 

Glöm aldrig det här hörrni, ta hand om er; tänk på hur ni mår psykiskt. Att gå och gymma för att inte få dåligt samvete för att man åt något onyttigt..oh man I'm telling you; inget bra tecken. Om man inte börjar tänka på nya banor vid det här stadiet kan man få problem senare, problem med mat och accepterandet av sig själv. Tro mig när jag säger att majoriteten inte klarar av att träna flera gånger i veckan, mentalt. Alla som tränar vill uppnå något men grejen är den att det lätt kan bli som en drog. När man uppnår ett mål vill man ofta stäva mot ett nytt. "Mycket vill ha mer" har ni väl hört? Ja, i vissa fall blir det bra men det kan gå utför. Det är inget som här hänt just mig men folk i min närhet.

Så det jag vill säga är att låt det inte gå för långt, glöm inte bort att hur ni mår psykiskt betyder fan så mycket mer än hur era kroppar ser ut. Försök att hitta en balans även fast det är lättare sagt än gjort.